söndag 19 juni 2011

Superfin Vätternrunda men lite fler olyckor än vanligt

Rundan gick för egen del bra, kom precis in under 8 1/2 timmar vilket var målet och det är jag helnöjd med. Den snabbaste av mina fem rundor. Vi ur Södertälje Cykelklubb som cyklade tillsammans höll ihop i princip hela vägen. För farthållningen stod bland andra ett gäng ur Fredrikshof Cykel, stort tack till er. Den enorma klunga som bildades någon mil efter start höll ända till Jönköping, klungan var vid något tillfälle ca en kilometer lång. Vi tog ett mycket snabbt stopp i Fagerhult, vilket var enda stoppet under resan, då splittrades delar av den enorma klungan upp men det var många kvar som bildade en ny klunga som höll ända in i mål. Vädret var perfekt och det är säkert en stor anledning till att flera sub7-grupper klarade sina mål, snyggt jobbat av er. Enligt Vätternrundans hemsida fullföljde 18 272 cyklister, ett imponerande facit. Oavsett vilken tid man cyklar på är 30 mil respekt!

Men jag kommer inte ifrån att det var rätt många olyckor under loppet. Jag räknade till 10 personer som jag såg liggandes på bårar eller under filtar vid ambulanser eller i väntan på ambulans. Vi både mötte och blev omkörda av flera ambulanser och eftersom det numera bildas så stora klungor togs hela vägen i anspråk ibland vilket var ett problem för utryckningsfordonen. Jag tycker inte att riskerna med Vätternrundan visas på ett bra sätt. Det känns som man sopar problemen under mattan. Enligt organisationen och lokalpress verkar det ju inte har hänt någonting allvarligt. Vi hade en vurpa i vår klunga där 10 personer gick omkull i en uppförsbacke men det var under låg fart så inga allvarliga skador inträffade. I dessa stora klungor som spontanbildas finns det cyklister som cyklar oberäkneligt. Mest irriterande var de som tog positioner när vi andra bromsade för att ta oss förbi olyckorna eller andra hinder.

Jag vill rikta ett stort tack till arrangörerna, Motala AIF, att de lyckas driva igenom denna stora apparat, det är en enorm mängd cyklister som deltar och allt praktiskt runt loppet fungerar utmärkt. Men jag vill också se en seriös diskussion angående riskerna som finns kring loppet. Utvecklingen bland motionärerna som deltar är enorm, när jag cyklade för första gången för 20 år sedan var det en stor variation av cyklar och cyklister, nu är det till 95 procent racercyklar och duktiga motionärer. Detta ställer stora krav på oss som cyklar, och arrangörerna bör tänka på vilket ansvar de har och hur de kan få alla cyklister att tänka på det hänsynstagande som behövs. Initiativet med sub9-grupper är utmärkt, och informationen till bilar och lastbilar verkar gå hem då det var väldigt få bilar och lastbilar ute. Men det bästa vore naturligtvis om man kunde få till en helt bilfri runda. För egen del blir det nog ingen mer Vätternrunda, men man skall aldrig säga aldrig och blir projektet "30 bilfria mil" verklighet är jag sugen att vara med igen.

2 kommentarer:

  1. Precis Rikard, vad jag också försöker påvisa.. ja det du skriver om olyckor, enligt VR så har det bara varit 2 olyckor, medans jag läser här på din blogg, på andra forum, och pratat med några som körde så var det massvis av krascher, men det är som en också har skrivit dålig PR för VR om alla olyckor kommer fram. Mitt mål är inte att "sabba" för VR, men däremot att motionärerna som kör loppet skall vara medveten om att det sker krascher och att det gör ont att gå ner i asfalten oavsett fart.

    Riktigt bra inlägg, skoj att läsa!

    Mvh
    Fritz / Cykelbloggar

    SvaraRadera
  2. Om man går in på VR hemsida under nyheter/pressreleaser så står följande: "62 cyklister fick av någon anledning uppsöka sjukhus. På söndagsmorgonen befann sig två kvar för observation, utan risk för framtida men."
    Jag vet inte om det är att sopa problemen under mattan. Personligen tror jag att huvuddelen av krascherna kommer i sub-grupperna pga hög hastighet, små marginaler och slitna cyklister. Personerna som kör i sub-grupperna bör ju vara ganska insatta i vilka risker som förekommer.

    SvaraRadera