fredag 18 maj 2018

Åka tåg i Europa med en Brompton

För några veckor sedan tog jag med mig min Brompton på en tågresa ut i Europa med Cornwall i sydvästra England som slutmål. Det blev en väldigt trevlig resa och tänkte dela med mig av mina erfarenheter av att resa med tåg och en hopfällbar cykel. Följ med!


Som alla vet vid det här laget är tågresor från Sverige ut i Europa en rejäl utmaning. Sverige är långt och naturligtvis är det enklare för någon i Malmö än i Kiruna. Jag bor på Värmdö så min resa börjar i Stockholm. Jag har åkt tåg en del förut ut i Europa och insett att Danmark är det stora hindret. Jag valde denna gång att ta tåget till Göteborg och sedan nattfärja till Kiel. Från norra Tyskland är tågresandet vidare ut i Europa betydligt enklare. Denna anslutning fungerade mycket bra och kanske blir basen för nästa tågresa. Färjan var framme i Kiel 09:15.

I Kiel tog jag ICE till Frankfurt. Väl där bytte jag till TGV för den fortsatta resan till Paris. Tåget gick 11:16 från Kiel, framme i Frankfurt 16:00. Sedan 16:58 från Frankfurt och framme i Paris kl 20:41. Allt gick enligt tidtabell, det var strejk i Frankrike för ovanlighetens skull men mitt tåg drabbades inte som tur var. Biljetten köpte jag ganska tidigt och kostade 89 € i första klass.


ICE och TGV är snabba och bekväma tåg. Men ICE hade sämre med bagageutrymmen. Brommie fick ligga på hatthyllan och mina två väskor under stolarna. TGV hade betydligt mer bagageutrymmen. Fanns bakom dörrarna på nedanstående bild.


TGV-tåget låg ofta i farter kring 315 km/h. ICE något långsammare. Men lika dåliga bistrovagnar i båda. Ni som klagar på SJ kommer inte hitta bättre här. Jag har alltid en lite termos med mig som jag fyller med kaffe så fort jag får chansen. Kaffe behövs alltid. Det jag köpte i bistron var öl, de inplastade mackorna såg oätliga ut. Frankrike trodde jag var bättre på sådant här.

Jag gillar den futuristiska designen på de europeiska snabbtågen. Det riktigt syns på dem att de är snabba och bekväma. Man sitter fint där inne också. Jag bokade första klass som är rätt billigt om det bokas tidigt.



Att tänka på vid långa tågresor i Europa är att boka med så få byten som möjligt. Och om ni måste byta så se till att det finns marginal i bytena. Jag hade nästa en timme i Frankfurt och det kändes tryggt. Vi var i tid så jag passade på att käka. Tågen kan vara försenade i Europa också om ni nu trodde att det bara händer i Sverige. Gången innan jag åkte hem från Tyskland var tåget tre timmar sent och jag missade anslutningarna hem till Sverige. DB ersatte förvisso men jag bokar bara tågresor med så få byten som möjligt. DB har en mycket bra site och app för bokning av tågresor i Tyskland och länderna runtom. 

Det blev en fin dag i Paris. Jag var där bara en dag men med en cykel hinns det med en hel del. 






Dagen efter tog jag Eurostar till London. Biljetten kostade 56 € och köptes enkelt i deras app. Tågresan mellan de båda huvudstäderna tar 2 timmar och 20 minuter. Lite krångligare ombordstigning som påminner om säkerhetskontrollen på en flygplats med scanning av resväskor och förbud mot flytande saker, knivar och annat som man inte får ta med ombord på ett flygplan. Inte alls den typen av kontroller på ICE och TGV. Men gick väldigt mycket snabbare än på en flygplats. Misstänker att tunneln under Engelska kanalen är ett objekt som kräver högre skydd. En flygresa mellan dessa båda städer tar ca en timme men med flygtransfer till och från stadskärnorna lär det knappast gå snabbare totalt sett och priset lär knappast vara lägre så varför någon flyger mellan Paris och London begriper jag inte.


Brommie och två väskor tar mindre plats än dessa gigantiska rullväskor som numera är standard. Ni vet de där som tar upp massor med plats överallt. Och hörs från flera kilometer. Jag avskyr rullväskor, kommer aldrig äga någon. Kungsgatan i Stockholm till exempel går inte längre att promenera på pga alla rullväskor.

London har utvecklats något enormt genom åren vad gäller cykling. De är sedan flera år världsledande inom cykelsporten och London tycker jag är bättre att cykla i än Stockholm. Stort tack Boris Johnson. Paris är betydligt sämre tycker jag. Visst, finns cykelbanor men bilisterna är galna och cykla runt Triumfbågen är ett måste men totalt livsfarligt. Flanörer har dessutom sämre respekt för cykelbanorna i Paris än vad de har i Stockholm och det säger inte lite.



London har till och med cykelboxar vid flera korsningar och vet ni vad, bilisterna respekterar dem.


Morgonpendling på väg mot Buckingham Palace. Hur många cyklister som helst. Och väldigt många Bromptons.


Cykelbanan längs Regent's Canal var ny för mig. Google Maps inställd på cykling använder jag väldigt ofta och den leder mig nästan alltid in på fina cykelvägar. Den här cykelvägen måste vara en av Londons allra bästa och finaste. 

I England åkte jag en hel del tåg och appen Trainline är helt suverän och ofta billigare biljetter via den än direkt från respektive järnvägsföretag. I Storbritannien finns det många olika järnvägsföretag så en app för alla är super. Jag tog tåget från Waterloo Station till Exeter. Planen var att cykla genom Dartmoor. Jag visste att det var kuperat där. Men det var betydligt värre än vad jag räknat med. En Brompton är en väldigt bra cykel på många sätt men den är ingen cykel för branta backar. För tung uppför och för dåliga bromsar utför. Jag fick gå en hel del, både upp och ned.


De enda bilar jag mötte var Land Rovers. Jag cyklade på småvägar som helt plötsligt kunde ha en å rinnandes över. Min önskan efter en Land Rover har varit stark i många år, längtan blev inte svagare efter dessa dagar.


Vägarna är så smala att det knappt går att möta en bil trots att jag cyklar. Och vägkanterna är överväxta av mycket vassa växter så det är ingen höjdare att trycka in sig där. Bakom varje krök kan det dessutom dyka upp ett gäng får.

 

Men till slut kommer man alltid upp och utsikten är värt allt besvär. Här ser ni mina väskor jag använder på min Brompton. Alltid Carradice. En väska skall vara snygg och praktisk. Carradice väskor sys i vaxad bomullscanvas, ett mycket hållbart bomullstyg som klarar hur mycket regn som helst. Bomullsfibern sväller i fukt och ju mer det regnar desto tåligare blir tyget. Carradice gör en mängd olika väskor men det är deras olika modeller av sadelväskor som är deras bästa produkter. Precis som cykeln och Brookssadeln är de made in England. Det går att tillverka i andra länder än Kina om ni inte redan visste det. Går att sälja på kvalitet och inte bara på pris. Synd att svenska företag inte insett detta.

På min väg till Looe kunde jag ta South Devon Railway på en delsträcka. En gammal veteranjärnväg som jag länge velat se. Ja, om ni inte har förstått det vid det här laget, jag är en tågnörd. Och jag hade en väldans tur, Thomas the Tank Engine var där också.



Tågresenärer satt rätt fint en gång i tiden. Och restaurangvagnarna var verkligen restauranger.



Men resan på den gamla järnvägen var kort och jag var tvungen att cykla på till Looe för kvällen. Vilka pärlor dessa små byar längs engelska sydkusten är. Looe och Polperro var de jag cyklade till. Hit vill jag återvända och gärna i april. Det är väldigt lugnt då. Det här är enormt populära platser under turistsäsong.






Det går järnväg till väldigt många platser i England. Men till skillnad från Sverige är väldigt mycket är oelektrifierat. Vi har inte mycket persontrafik kvar i Sverige som går på diesel. I hela Storbritannien byggs eldriften ut hela tiden men det tar tid. Vi får tacka tidigare generationer i Sverige som tidigt bestämde att elektrifiera vår järnväg. Jag tycker mycket om att åka tåg. Jag tycker mycket om att resa överhuvudtaget och tar nästan alltid med mig min Brompton. Eftersom jag åkte runt en hel del denna gång kunde jag inte använda den kraftigare väskan till Bromptons, den som är gjord för flyg. Den är bra på många sätt men tar väldigt mycket plats när den inte används. För stor att fästa på cykelväskorna. Denna gång använde jag den enkla väska som blir ganska liten när den packas ihop. Men viss nervositet infinner sig när jag använder den väskan på flyg. Man vet ju aldrig hur de behandlar Brommie men det är en tålig sak och gick hur bra som helst denna gång. Ja, detta är inget inlägg i flygdebatten. Jag väljer helst tåg som färdmedel. Men de tre dagar det tar att resa från Stockholm till Cornwall tar det några timmar att flyga hem. Och betydligt billigare. Jag kommer fortsätta flyga för jag tycker så mycket om att resa. Men den här lilla Bromptontågluffen gav mersmak. Väldigt mycket mersmak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar